Victor Arendorff

Vår sång

1917

Den sången ej sjunges för sångens skull,
som grott likt ett frö uti jordens mull,
i djupet av innerst vi känna,
och spirat till växt och blivit till blom
i själarnas djupaste gömma.

Den sången har rytm i takt med vårt blod,
den är ju vår längtan, och längtan ger mod
att lida och kämpa och brinna...
Där reses ett hinder, men hindret slås ner,
ty sången ger den kraft, som är kraften att vinna.

Den sången, vi sjunga, är ej blott musik.
Den är som en vårflod i kampglädje rik,
som sjöarnas istäcken träcker.
Den susar och dånar med skogarnas brus,
är solens ljus,
som dvaltyngda själarna väcker.

Den sång vi sjunga, den glöder av hat
mot bojor och tvång, mot kyrka och stat.
Den längtar i frihet få andas.
Men den är som en fläkt av ljuvlig vår,
då solen går
i purpur för dagen, som randas.

Tidningen Brand #4 1917