Söndagen den 14 okt 1916 var undertecknad nog »fräck» att utan Herren av Ljusne greve von Halvylle o. polismyndigheternas tillstånd sälja Brand, Syndikalisten och Nya Folkviljan på torget i Ljusne. Tidningsförsäljningen gick bra till fram emot middagstiden, då det framkom till mig en civilklädd polisman med skarpa ögon och ett korrekt utseende i sällskap med en dito fyrfoting. Med en stämma som han hade ett helt kompani soldater framför sig, röt han till: »vad säljer ni för tidningar?» Jag svarade, utan att låtsa se honom, Brand, Syndikalisten och Nya Folkviljan.
Efter dispyt, så förstod ordningstöraren att intet var att hämta den dagen. Han avlägsnade sig efter sitt misslyckade försök att förbjuda Brandförsäljningen.
Tack emellertid för agitationen herr konstapel, ty på kanppt en sekund var jag omringad av en del arbetare som voro glada att ännu en gång få läsa dessa våra tidningar. Ty alla som sålt någon av dessa tidningar har fått avsked. Sverge är ju frihetens stamort på jorden. Men polisen fick ej något mera tillfälle den dagen att intervjua mig.
Men jag skall här med några ord upplysa konstapeln vad jag har för sysselsättning. På grund av konflikten med Ostkustbanan, har Lerviks L. S. utsett mig till blockadvakt på 3:dje avd. för att tillse att ej någon med smutisga fingrar rör eller handskas med Ostkustbanebolagets maskiner och verktyg eller på något annat sätt uppträder som förrädare förr än nöjaktig uppgörelse träffats med samtliga Lokala Samorg. vid Ostkustbanan.
Även får jag meddela Ljusne arbetare och andra intresserade att jag träffas på torget fredag och lördag för försäljning av Brand, Syndikalisten och Nya Folkviljan.
Fram för den revolutionära socialismen!