#title Anarkistens profetia #author Röse #date 1910 #source Tidningen Brand #8 1910 #lang sv #pubdate 2026-09-03T02:00:00 #topics Dikter, poesi, lyrik, anarkism, staten, revolution, frihet Det gryr en dag, då statens makt förbränts och smält tillsamman, förvandlad, till upplösning bragt som malm för masugnsflamman; då ståta inga furstar mer med morska påvelater och inga frihetsvärk slås ner av väpnade soldater, ty då är individen allt och samhället bytt om gestalt. Då övas icke längre tvång mot den, som bryter banor, där lagens regelväg är trång för fria mänskors vanor. Då skall pärsonligheten främst i mänskokult betraktas, och allt förtryck av den skall sämst av allt i livet aktas, så ingen statsmakt djärves mer fribytarandens drift slå ner. Utväcklad så i högsta mått fullkomnas individen därtill att kunna kläda skott väl i utväcklingsstriden och varda mäktig kämpa hårt och tappert, klokt och sansat och vinna seger, om så svårt den än av nöd blir ansatt; geni och sann intelligens uppnå en dådkraft utan gräns. Hell dig, du nya tidevarv, då starkt ett släkte danas, som ger en viljemakt i arv, som nu blott svagt kan anas; då inga bojor anden bär, ej trossystem den binder; men tänkarn frigjord lagrar skär i forskning utan hinder, se'n vetenskapen segerstolt mot gamla dogmer gjort revolt. Hell! Då är namnet anarkist ej skamligt mer att bäras. I anarkisten skall till sist **pärsonligheten** äras. Intelligensen buren ut åt jordens millioner rotfast självkänslan gör till slut hos framtidens pärsoner, som rika på initiativ omforma mänskoandens liv.