#title Andra deklarationen från Lacandonadjungeln #subtitle "Vi ger inte upp!" #author EZLN:s överkommando #date juni 1994 #source Mottogs den 19-06-2025 från https://web.archive.org/web/20050217231411/http://yelah.net/articles/ezlnandra #lang sv #pubdate 2025-06-24T02:00:00 #topics EZLN, Chiapas, Mexiko, Zapatisterna, Antikolonialism, kolonialism, slaveri, #notes Översatt av Malinda Andersson, Solidaritet med Zapatisterna **"Vi ger inte upp!"** (La Jornada, 6/12) 10 juni, 1994 "... De som bär vapen är inte de enda som förlorar blod eller lyser i krigets flyktiga sken. De är inte de enda som borde ha något att säga till om vad gäller dem som styr ett folk som önskar demokrati - de som kämpar i rättssalarna och i pressen, de som identifierar sig med revolutionens ideal och de som kämpar mot en despotism som sett förbi våra lagar; alla medborgare ska ha rätten att välja. Ett skräckvälde bekämpas inte endast på slagfältet. Förfärliga hot och rop om frihet är också medel för att störta en diktatur eller rasera ett imperium. Historien har visat att i kampen mot tyranni verkar vapen och idéer bredvid varandra. Det är därför absurt och mycket kränkande, att förvägra människor rätten att själva välja sin regering. Människornas oberoende skapas av dem som är medvetna om sina rättigheter och som, vare sig de är civila eller soldater, arbetar i samhällets tjänst och dyrkar frihet och rättvisa." Paulino Martínez, zapatistiskt ombud å Emiliano Zapatas vägnar, i Oberoende Revolutionära Konventionen. Aguascalientes, Mexiko, 27 oktober 1914. Till Mexikos folk:
Till övriga världens folk och regeringar:
Bröder och systrar:
Den Zapatistiska Armén för Nationell Befrielse (EZLN), startade den 1 januari 1994 ett krig mot regeringen och riktar sig nu till er för att framföra sina synpunkter:
Bröder och systrar i Mexiko: I december 1993, förklarade vi att "Nu är det nog!". I januari 1994 uppmanade vi de lagstiftande och juridiska organen att ta sitt demokratiska ansvar och avbryta den folkmordspolitik som de utsätter vårt folk för. Vi grundar våra rättigheter på den 39:e artikeln i den mexikanska författningen, som säger att: "Den nationella suveräniteten skall främst ligga hos folket. All politisk makt ska utgå från folket och tjäna till att bistå dem. Folket har alltid rätten att förändra och omforma sin regering." Regeringens svar på detta var lögner och mord. Våra krav ignorerades och regeringen sanktionerade en massaker. Denna varade emellertid endast i tolv dagar. Ytterligare en maktfaktor, överlägsen både regering och militär, påtvingade de inblandade partierna sin vilja. Samhället såg som sin skyldighet att bevara sitt land. Det visade sitt ogillande gentemot massakern och tvingade fram samtal med regeringen. Vi har insett att det parti som innehållit makten så länge, inte kan tillåtas att dominera längre. Vi har insett att detta parti, ett parti som behållit frukten av mexikanernas arbete, inte kan tillåtas forsätta. Vi har insett att korruptionen som upprätthåller partiet hämmar vår frihet och inte kan tillåtas kvarstå. Vi har insett att bedrägeri är det sätt, på vilket detta parti hindrar demokratin. Vi har insett att rättvisan endast existerar bland den korrupta makteliten. Vi har insett att vi måste skapa ett samhälle där makten grundas på folkets vilja. Det finns ingen annan väg. Varje uppriktig medborgare har förstått det här. Endast de som baserar sin framgång på stölden av folkets tillit, de som försvarar brottslingar och mördare genom att skända rättvisan, de som tillgriper politiska mord och valfusk i syfte att få sin vilja igenom det är endast de som motsätter sig våra krav. De föråldrade politikerna vill vrida tillbaka historien och sudda ut ropen om att "Nu är det nog!", som började höras den 1 januari 1994. Vi kommer inte att tillåta det. Idag fordrar vi ingenting av Mexikos svaga makt som tar sina uppgifter för givna och som låter sig kontrolleras av verkställande myndigheter. Då de juridiska organen saknar värdighet, kommer de som förstår att dessa instanser måste tjäna folket och inte individen, att ta ett steg framåt. Vår uppmaning överstiger det kommande presidentvalet. Vår suveränitet grundar sig hos folket. Det är endast de som kan omforma regeringen. Det är till dem vi tillägnar denna deklaration.
För det första: Vi har respekterat de internationella konventionerna om krigföring under våra militära aktioner. Dessa konventioner har av nationella och utländska styrkor erkänt oss som en krigsmakt. Vi kommer att fortsätta ta hänsyn till dessa konventioner.
För det andra: Vi beordrar alla våra styrkor att fortsätta rätta sig efter den ensidiga, offensiva vapenvilan. Vi kommer att fortsätta respektera vapenvilan för att samhället ska kunna ges möjligheten att organisera sig på ett sätt som främjar övergången till demokrati i landet.
För det tredje: Vi fördömer hoten mot civila som förekommer pga militariseringen i landet och utövas genom den repression som sker på olika nivåer. Salinas försöker utan tvekan få sin vilja fram med hjälp av oärliga metoder.
För det fjärde: Vi uppmanar alla oberoende partier som lidit samma åtstramning av de politiska rättigheterna som folket under de senast 65 åren, att stödja en regering som verkar för övergången till demokrati.
För det femte: Vi tar avstånd från försöken att skilja våra krav från det mexikanska folkets. Vi är mexikaner och vi kommer varken att kringgå våra krav eller lägga ner våra vapen förrän demokrati, frihet och rättvisa innefattar alla.
För det sjätte: Vi har gång på gång gett förslag på hur övergången till demokrati i Mexiko ska gå till. Vi uppmanar samhället att åter agera förkämpar för att krigets militärfas upphör. Vi uppmanar samhället att organisera sig för att leda de fredliga försöken att nå demokrati, frihet och rättvisa. En demokratisk förändring är det ända alternativet till krig.
För det sjunde: Vi uppmanar alla samhällets ärliga sektorer att träffas vid en Nationell Dialog för Demokrati, Rättvisa och Frihet.
Av denna anledning säger vi:
Bröder och systrar:
Efter krigsutbrottet i januari 1994 frambringade folkets röst en dialog mellan stridande parter. Regeringens svar på EZLNs krav blev en rad löften och anbud som aldrig rörde det essentiella problemet, nämligen bristen på rättvisa, frihet och demokrati i Mexiko. De erbjudanden som regeringen hade att komma med, begränsas av det ledande partiet. Detta system har gjort det möjligt för vissa områden att tränga undan konstitutionens krav och kvarhålla partiet vid makten. Systemet har också möjliggjort militarisering, ranchägarnas och affärsmännens starka maktpositioner, samt narkotikahandel. Bara det att regeringen erbjöd oss de sk "Förslagen för en värdig fred i Chiapas", framkallade enorma diskussioner i området. Enpartissystemet försöker manipulera så gott det går, men det kan varken isolera de här områdena utan att attackera sig självt eller låta saker och ting förbli som de är om de vill undvika ursprungsbefolkningens aggressioner. Med andra ord: att omsätta förslagen i praktik, skulle kräva att man övergav systemet. Undergången av det rådande mexikanska systemet, antingen det sker genom att det tar död på sig självt, eller går under pga andra krafter, är nödvändig, men inte tillräckligt för övergången till demokrati.. Man kommer inte att nå någon lösning på konflikten i Chiapas förrän hela den mexikanska situationen han omskapats. EZLN har insett att fattigdomen i Chiapas inte beror på att det saknas resurser. Vår grundläggande ståndpunkt är att lösningen på problemen endast kommer att förskjutas om inte försöken att lösa dem omfattar både lokala, regionala och nationella förhållanden. Maktproblematiken utgörs inte av vem som styr, utan vem som utövar makten. Om makten skulle utövas av folkets majoritet, skulle de politiska partierna vara tvungna att lägga fram förslagen för människorna, i stället för att endast lita till varandra. Sätter man maktproblematiken i sammanhang med demokrati, frihet och rättvisa, kommer man att se en ny politisk struktur inom partierna. Utan tvekan kommer även en nya typ av politiska ledare och strukturer inom de politiska partierna att skapas. Vi lanserar inte en ny väld, utan något som föregår en sådan. Vi står i farstun och tittar in i det nya Mexiko. Revolutionen kommer inte att placera en ny klass, grupp eller fraktion i de nuvarande ledarnas ställe. Revolutionen kommer att frambringa ett fritt, demokratiskt forum där politiska idéer kan möta varandra. Detta fria och demokratiska utrymme kommer att födas ovanpå det ruttnande kadaver som utgör dagens system. Nya politiska relationer kommer att växa fram, inte bara relationer baserade på konfrontationer mellan olika politiska organisationer, utan även möten med sociala klasser som skall säga sitt om förslagen. Det politiska ledarskapet kommer att vara beroende av dessa sociala klasser, inte bara vad gäller själva maktutövningen. Inom den nya politiken kommer olika idétraditioner (socialism, kapitalism, socialdemokrati, liberalism, kristendom etc) att tvingas övertala majoriteten om att just deras förslag är de bästa. De makthavande kommer att vara iakttagna av folket och därmed förpliktigade att redogöra för sin verksamhet inför dem. Folket kan sedan avgöra om de sittande ska vara kvar vid makten. Folkomröstningar är en reglerad form av konfrontation inom nationen och de förtjänar en plats i landets grundlag. Den nuvarande lagen är inte anpassad för den nya relationen mellan väljare och valda. Ett Nationellt Demokratiskt Konvent är nödvändigt för att en övergångsregering ska kunna växa fram. Samarbetet mellan detta konvent och övergångsregeringen skall leda till skapandet av en ny författning och nya val skall hållas. Denna process kommer att bli mindre smärtsam än vad ett inbördeskrig skulle vara. Profetian gäller inte endast de sydöstra delarna av landet. Vi kan lära av vad som hänt där och därmed minska smärtan vid födelsen av det nya Mexiko. EZLN har sin syn på vilket system som skulle vara bäst för landet. Med den erfarenhet som finns inom EZLN representerar de en sektor som utmärker sig för att inte vilja påtvinga sina idéer på landet. EZLN kräver allas rätt att fritt och demokratiskt vara med att välja vilken politisk väg som Mexiko ska gå. Genom denna historiska syntes kommer inte endast ett bättre och rättvisare Mexiko växa fram, utan även ett nytt land som helhet. Vi önskar att framtida mexikaner ska få ärva ett land där det inte är en skam att leva. Det är av den anledningen som vi sätter våra liv på spel... På ett demokratiskt sätt som saknar motsvarighet inom en beväpnad organisation konsulterade EZLN sina olika enheter om huruvida man skulle skriva på regeringens fredsavtal eller ej. De indianska basfraktionerna inom EZLN, vilka ansåg att problemen med bristande demokrati, frihet och rättvisa inte var lösta, ställde sig emot att underteckna regeringens förslag. Under stark press från parter som hotade med döden om vi inte skrev på avtalen, hävdade vi än en gång att vi vill ha en värdig fred som omfattar rättvisa. I vår kamp ryms även våra förfäders kamp. Insurgente Victor Guerreos rop "Lev för nationen eller dö för frihet", ljuder åter. Vi accepterar ingen ovärdig fred. Omöjligheten i en fredlig kamp för att kräva våra grundläggande rättigheter, har berett vår väg. Den mest värdefulla av dessa är rätten att fritt och demokratiskt välja vår form av regering. I augusti 1994 kommer de fredliga försöken att nå rättvisa och demokrati att utmana valprocessen. Det finns de som slår vad om både den och valets utgång. Det finns de som förutspår apati och desillusionering. Det är de som hoppas kunna dra nytta av blodet som spills i kampen på landsbygden och i städerna. De finner sin egen politiska process i den konflikt som de hoppas kommer att följa efter valet. De hoppas att den politiska demobiliseringen än en gång ska leda till krig. De säger att de är nationens räddare. Andra hoppas att den väpnade konflikten kommer att ta vid redan innan valet så att de kan dra fördel av den kaotiska situationen och på så sätt behålla sina maktpositioner. De vill kunna utnyttja kriget i syfte att förlänga våndan efter en diktatur som varat i decennier, precis som de gjorde förut, när de använde sig av valfusk. Det finns de som påstår att krig är oundvikligt och att de väntar på att deras fiendes...eller väns lik ska flyta förbi... De som tvivlar tror felaktigt att endast ett gevärsskott kan frambringa det gryningsljus som vi väntat på sedan Villas och Zapatas bortgångar fick natten att sänka sig över Mexiko. Alla de här människorna tror att bakom våra vapen finns en ambition och en plan som ska leda oss in i framtiden. De har fel. Bakom våra vapen döljer sig ett annat vapen: förnuftet. Hoppet ger liv åt båda våra vapen. Vi kommer inte låta dem ta vårt hopp ifrån oss. Hoppet som föddes med avtryckaren föddes i sin tur på nyårsdagen 1994. Hoppet kommer nu att ta upp de härskandes roll. Flaggan kommer att hållas av människor som har namn och ansikten, goda ärliga människor med samma mål som vi. Vi sänder våra hälsningar till dessa män och kvinnor. Ni har vårt stöd och vårt hopp om att ni kan bära flaggan till dess rätta plats. Vi kommer att vänta på er där och om flaggan skulle falla, kommer vi att resa den igen... Det är nu hög tid för hoppet att organisera sig i städerna och i dalgångarna, precis som skedde i Chiapas förut. Strid med era vapen, vi kommer att göra det samma med våra. Ni behöver inte oroa er, vi vet hur vi ska stå emot dem. Vi känner väl till väntan... Och vi vet vad vi måste göra om dörrarna genom vilka värdigheten och demokratin kommer, slår igen. Det är därför vi vänder oss till våra bröder och systrar i oberoende organisationer. I ursprungsbefolkningens sammanslutningar, arbetare i städerna och på landsbygden, lärare och studenter, hemmafruar och nybyggare, konstnärer och intellektuella, medlemmar i oberoende politiska partier - mexikaner. Vi uppmanar alla att delta i en dialog med demokratins, rättvisans och frihetens förespråkare. Det är av den anledningen som vi inbjuder er till det Nationella Demokratiska Konventet:
Vi, Den Zapatistiska Armén för Nationell Befrielse, kämpar för Mexikos rätt till demokrati, frihet, rättvisa och anser att: - Regeringen har inkräktat på det vi vann i och med den mexikanska revolutionen. - Den nuvarande författningen inte speglar allmänhetens vilja. - Ett nytt Mexiko endast kan vara konsekvensen av det mexikanska folkets strider. Inkräktarens avgång är inte tillräcklig. - Alla former av kamp är nödvändig för övergången till demokrati. Med dessa punkter i beaktande kräver vi ett oberoende Nationellt Demokratiskt Konvent, vilket ska bidra till att en övergångsregering, en ny grundlag och en ny författning tas fram. Denna ska garanterna att folkets vilja infrias. Alla delstater ska finnas representerade i detta oberoende revolutionära konvent. Det ska vara demokratiskt och baseras på nationella överenskommelser. Konventets ordförandeposter kommer att tillsättas av frivilliga civila och offentliga personer, oberoende av folkslag, religion, kön, ålder eller vilket parti de tillhör. Konventet kommer att framföras av lokala, statliga och regionala kommittéer i varje ejido, i varje bostadsområde, i varje skola och i varje fabrik. Dessa kommittéer kommer att ansvara för att samla in folkets förslag till den nya författningen och kraven kommer att fullföljas i och med den nya regeringsbyggnaden. Konventet bör sträva efter fria demokratiska val och att man respekterar folkets vilja. EZLN kommer att se konventet som en pålitlig representant för folkets vilja i övergången till demokrati. EZLN finns nu över hela landet och besitter en position där man som armé kan garantera att folkets vilja förs fram. Inför det första mötet med konventet erbjuder EZLN en av sina egna sättningar och de resurser som finns där. Plats och datum kommer att fastställas när tiden är mogen.
Bröder och systrar i Mexiko: Vår kamp går vidare. Den zapatistiska flaggan vajar fortfarande i sydöstra Mexikos berg och vi säger: "Vi kommer inte att ge upp!". Vi vänder oss mot bergen och talar med våra bortgångna förfäder så att deras röster kan vägleda oss. Trummorna ljuder och i rösterna hör vi smärtan och historien. "Allt åt alla," säger våra döda. "Så länge det inte är så, kommer det aldrig att finnas något för oss." "Finn i era hjärtan rösterna som tillhör dem vi kämpar för. Inbjud dem att gå de okändas ärofyllda väg. Uppmana dem att göra motstånd. Låt inte någon av dem få ta del av sådant som ges av de styrande. Be dem trotsa de mäktigas utsträckta händer. Låt alla som lever i landet organisera sig. Låt dem inte sälja ut sig." "Ge inte upp! Gör motstånd! Ärliga kvinnor och män av detta land, stå emot med värdighet! Låt bergen gömma människornas smärta. Ge inte upp! Gör motstånd! Svik inte er själva! Gör motstånd!" De döda talade direkt ur sina hjärtan. Vi har förstått att deras ord är goda och att det finns sanning och värdighet hos dem. Av den anledningen uppmanar vi våra mexikanska bröder och systrar att göra motstånd tillsammans med oss. Vi vänder oss till arbetarna, nybyggarna, hemmafruarna, lärarna, de intellektuella och författarna. Vi ber alla med värdigheten i behåll att göra motstånd tillsammans med oss. Regeringen vill inte ha ett demokratiskt land. Vi kommer inte att acceptera något som de har att komma med, inte minsta slant, inga mediciner, och ingen mat. Vi accepterar inte regeringens utsträckta händer som de kräver vår värdighet i utbyte för. Vi kommer inte att ta emot något som kommer från regeringen. Även om det ökar vår smärta, även om vi möter döden, även om vi ser andra sälja sig till förtryckarna, även om det gör ont och smärtan ljuder bland klipporna, kommer vi inte att godta det som kommer från regeringen. Vi kommer att göra motstånd. Vi kommer inte att ta emot något från regeringen. Vi kommer att göra motstånd fram till dess att de makthavande lyssnar till vad folket har att säga.
Bröder och systrar: Svik inte er själva. Går motstånd med oss. Ge inte upp. Gör motstånd med oss. Säg "Vi kommer inte att ge upp! Vi kommer att göra motstånd!", tillsammans med oss. Låt dessa ord höras i de norra och de mellersta delarna av landet, låt dem höras vid kusterna. Gör så att de hörs i dalgångarna och i bergen, i städerna och på landsbygden. Bröder, låt era röster förenas. Säg "Vi kommer inte att ge upp! Vi kommer att göra motstånd!", tillsammans med oss. Bryt upp och lyft bort regeringens smutsiga händer som de försöker strypa oss med. Vi är alla belägrade. De kommer inte att låta varken demokrati, rättvisa eller frihet existera i Mexiko. Bröder, vi är alla belägrade. Vi ger inte upp! Vi kommer att göra motstånd! Vi har värdighet! Vi kommer inte att svika oss själva! Till vilken nytta är de mäktigas rikedom om det mest värdefulla här inte kan köpas för pengar? Till vilken nytta är de styrandes makt om mexikanernas värdighet inte har något pris? Värdigheten kan inte besegras! Demokrati! Frihet! Rättvisa!
Från sydöstra Mexikos berg, **EZLNs överkommando**, juni 1994