#title Livstidsfångens sång #author Erik Hedman #date 1913 #source Tidningen Brand #16 1913 #lang sv #pubdate 2026-09-25T07:37:50 #topics poesi, lyrik, dikter, repression, fängelse, Natt och natt, ja natt än ständigt i mitt sinne, och en nattsvart smärta innerst i min själ. Svart som nattsvart vatten går min tid härinne, modlöst går mitt hjärta som en utkörd träl. Åren gå och komma. Vårens fåglar locka - fånge är jag, fången! ej som dem mer fri. Sommarn får sin blomma, vill jag henne plocka? hopplöst varje gång än hör jag hjärtats skri. Ej jag får mig löga uti sol och vatten. Tungt, som höstregn faller, mina tankar gå. Sluts mitt sorgsna öga tårstänkt uti natten, vet bak fönstrets galler såver jag ej då. Hän som senhöstmåsen än min tanke svävar; gäckfullt genom själen frihetsdrömmen drar. Bort till fängsellåsen ännu blicken strävar varje gång jag väl än mins de fria dar. Grymma fängselboja, hur jag i dig lider! Fånge är jag! fången allt uti min cell! Åh, jag mins en koja, dit min tanke skrider. Ser jag den en gång än, säg - i livets kväll? Natt och natt, ja natt än ständigt i mitt sinne och en nattsvart smärta innerst i min själ. Vatten! vatten! vatten! Åh, så trångt härinne! Lever du mitt hjärta? stackars fångne träl.